tack för alla fina minnen

Tanken var alltså att jag skulle gästblogga här hos frida och då kanske man ska börja med en enkel presentation så yes, here i am, camilla dahl i egen hög person. vem jag är ska vi inte gå in på utan det som ska förmedlas i detta inlägg är väl lite stycken från den tid som jag och frida so far hunnit avverka. Och gumman, gott folk, mamma, pappa och alla som läser - nu snackar vi om år! vi klickade inte alls i början men med tiden kom vi bättre i underfund med varann och sen i 6an har vi varit tajtare än oskulder! hahaha nämen för varje år som går blir jag bara mer säker och mer rädd. säker på att du är min verkliga bästa kompis och mer rädd för att vi ska skiljas åt. att ett bråk, ett missförstånd eller vad som helst ska kunna separera, bryta och förstöra våran vänskap.
Och den tanken har på senaste tiden aldrig lämnat mig utan jag bär med mig den, hela tiden, 24/7, oavbrutet. visst jag tänker inte för varje minut som går att jag kanske förlorar dig eller att vi ska glida isär men rädslan växer. Och jag hoppas vi tillsammans kan hålla vår vänskap vid liv och fortsätta vara lika tajta nu när vi sakta närmar oss slutet på högstadiet. Vi kommer säras efter sommaren och det jag fruktar ska hända i samband med det är att vi får för lite tid och att allt slutligen rinner ut i sanden. kan du lova, ärligt svära på allt, på mig, på dig - på oss - att jag har fel och att det inte kommer hända? Mamma blir förbannad om jag inte slutar skriva nu men jag fortsätter gärna eller återkommer i ett nytt inlägg för nu blev det mest ord och ingen mening. Jag vill iallafall garantera, lova och försäkra dig/alla om att oavsett vad som händer älskar jag dig mest. Du kan alltid vända dig till mig för jag kommer alltid stå här vid din sida och se dig växa som person, stötta dig i med och motgångar och alltid kämpa för det som tillhör oss.


If I were on the highest cliff, on the highest rift and you slipped off the side and clenched on to your life in my grip I would never, ever let you down and when these words are found let it been known that God's penmanship has been signed with a language called love

RSS 2.0